MUSIKBRANSCHEN
I SIFFROR

Statistik för 2016

 
Jill-Johnson-Pressbild-1-foto-Magnus-Ragnvid.jpg
 

Förord

 

Musik skapar fantastiska värden som är utöver det mätbara. Samtidigt är det oerhört intressant att följa den ekonomi som musiken skapar från år till år. Det lär oss något om denna bransch, som är så mångfacetterad och komplex. Men – ju djupare vi går in i statistiken om musikbranschens ekonomi, desto mer uppenbart blir det att det behövs politiska satsningar som kompletterar branschens egna mekanismer. 

För att skapa kultur och musik som inte enbart finansierar sig själv, behövs en stark kulturpolitik med trygghetssystem för musiker och upphovspersoner. Men det behövs också en näringspolitik som tydligt främjar de immateriella värden som utgör själva kärnan i tillväxten, sysselsättningen och exporten

Med hjälp av sådana mer långsiktiga konstnärsstöd och ett säkrare skydd för upphovsrätten, kommer villkoren att förbättras och musikbranschen att kunna bli ännu mer rik på mångfald.

Elisabet Widlund
Styrelseordförande Musiksverige

 
shutterstock_381779878.png
 
Sabina3-cred-Nicke-Johansson_red.jpg
 

Om Musiksveriges statistik

 
 

Musikbranschen i siffror – statistik för 2016 visar liksom tidigare statistikrapporter från Musiksverige den svenska musikbranschens omsättning i form av intäkter som genererats via musikanvändning i lagliga distributionskanaler på den inhemska marknaden och exportmarknaden. Branschspecifika ord och termer går att finna längst bak i rapporten.

Rapporten analyserar den svenska musikbranschens ekonomi sedan 2009, med fokus på det senaste årets intäktsutveckling, utifrån de tre kategorierna upphovsrättsliga intäkter, intäkter från inspelad musik och konsertintäkter. Både intäkter från inspelad musik och konsertintäkter avser hela marknaden och priset mot konsument.

Den totala omsättningen för den samlade musikbranschens alla genrer inkluderar:

  1. Upphovsrättsliga intäkter som genereras när musik framförs exempelvis i radio, på tv, internet eller i bakgrunden på restauranger eller andra offentliga utrymmen.
  2. Intäkter för inspelad musik som säljs i form av prenumerationsabonnemang på strömmad musik, eller som fysiska skivor eller nedladdningar.
  3. Konsertintäkter i samband med festivaler och konserter.

Vidare redovisar rapporten intäkterna uppdelade på inhemsk respektive utländsk försäljning. Med inhemsk musikförsäljning avses betalningar för musikkonsumtion i Sverige. Det betyder att konsertintäkter från svenska artister liksom utländska artister, som exempelvis Justin Bieber eller Rihanna, som framträdde i Sverige 2016 inräknas i den inhemska marknadens intäkter, medan svensk musik som framförts i utlandet räknas som exportintäkter – i de fall intäkterna tas upp i Sverigeregistrerade bolag. Svenska rättighetshavare som får sin musik framförd exempelvis i radio, på tv eller via internet utomlands utgör exempel på upphovsrättslig musikexport. Vid exempelvis ett svenskt musikbolags licensiering till en part i ett annat land, uppstår en exportintäkt för inspelad musik hos det svenska bolaget.

En arbetsgrupp har garanterat att data lämnats och även granskat rapporten. Arbetsgruppen har i likhet med tidigare år bestått av experter i Musiksveriges medlemsorganisationer.

Ekonomie doktor Linda Portnoff, vd på Musiksverige, har sammanställt statistiken och författat rapporten. Sofia Thurn, projektledare på Musiksverige, har koordinerat arbetet.

Musiksverige har publicerat statistikrapporter sedan 2012. Sedan dess har statistiken uppdaterats årligen. Samma mätmetoder har över lag tillämpats från år till år, vilket ger en jämförbarhet över tid. I de fall en metod har ändrats har även historiska data omräknats utifrån den nya metoden för att bevara jämförbarheten. 

Musiksveriges samtliga tidigare rapporter finns tillgängliga på musiksverige.org.

 
shutterstock_381779878_rosa.png
 
Frans-foto-Malin-Lautercbach_red.jpg
shutterstock_381779878.png
 
Isabella-lundgren-foto-Izabelle-Nordfjell_red.jpg
 

UPPHOVSRÄTTSLIGA INTÄKTER

 
 
Upphovsrätt.png
 
 

Upphovsrättsliga intäkter 2009–2016 (miljoner kronor)

Graf_Upphovsratt.png
 Framföranderättigheter   Online   Mekaniska rättigheter   Synkroniseringsrättigheter mm   Privatkopiering och vidaresändning 
 Övrigt (grafiska rättigheter mm och biblioteksersättning) 
 

Jämförelse mellan 2016 & 2015 (miljoner kronor samt procentuell förändring)

Tabell_Upphovsratt.png
 
 

Upphovsrättsliga intäkter är ersättning för musikanvändning exempelvis i radio och tv, dataspel, reklamfilm, eller i bakgrunden på restauranger. Intäkterna tillfaller kompositörer, arrangörer, textförfattare, musiker, artister, musikförlag, musikbolag och producenter.

2016 stod upphovsrättsliga intäkter för 25 procent av musikbranschens totala omsättning. De upphovsrättsliga intäkterna uppgick till 2,5 miljarder kronor, vilket motsvaras av en ökning med fyra procent jämfört med 2015. Det är framförallt exportintäkterna som bidragit till uppgången. Totalt växte de med 14 procent jämfört med föregående år till knappt 955 miljoner kronor.

Diagrammet och tabellen i den följande framställningen visar de upphovsrättsliga intäkternas utveckling över tiden. Intäkterna kan indelas i sex övergripande kategorier. Framföranderättigheter är den enskilt största kategorin. Den utgörs av intäkter från licenser för användning av bakgrundsmusik på restauranger, hotell, konserter och biografer och andra offentliga miljöer, samt musik i kommersiell och public service-tv, radio och närradio. Allt fler kunder använder musik mer medvetet än tidigare och studier visar att musikvalet påverkar lusten att konsumera. De totala intäkterna för denna användning uppgick år 2016 till drygt 1,5 miljarder kronor. Fler musikleverantörer och hårdare konkurrens från friköpt musik är två trendinslag inom bakgrundsmusikens område.

Stora globala trender såsom digitalisering och globalisering har fortsatt stor inverkan på intäktsutvecklingen i musikbranschen. När musik konsumeras online, via exempelvis Spotify eller Apple Music uppstår tekniskt sett både en typ av framförande och en typ av mekanisering. De intäkter som skapas till följd av online-lyssnandet följer vi i kategorin online. Musik-streamingtjänsterna har sett en stark tillväxt internationellt de senaste tolv månaderna. På samma sätt utvecklas även marknaden för rörlig bild, där allt fler traditionella aktörer styr om sin verksamhet mot den digitala världen. Konsumtion av rörlig bild ökade i såväl tittartid som räckvidd under 2016 jämfört med föregående år, medan traditionellt tv-tittande minskade. Rörlig bild blir allt viktigare i mediekonsumtionen, även på sociala medier som Facebook, Snapchat och Instagram.

Onlineområdet uppgick 2016 till 464 miljoner kronor, vilket är en ökning med sju procent jämfört med föregående år. Exportintäkterna ökade med 23 miljoner kronor från 88 miljoner kronor till drygt 111 miljoner kronor och även den inhemska marknaden ökade med ett par procent från 345 miljoner kronor till knappt 353 miljoner kronor.

Flera krafter ligger bakom hur online-licensieringen utvecklas i en alltmer gränslös och digital musikmarknad. Sett ur de kollektiva förvaltningsorganisationernas perspektiv, vilka har rättighetsägarnas intressen i fokus, är samgåenden och strategiska allianser ett sätt att bli starkare i den globala konkurrensen och i förhandlingar med aktörer som exempelvis Google-ägda YouTube. EU:s krav på så kallad ”one-stop-shop licensiering” som har konsumenternas bästa för ögonen driver på utvecklingen i samma riktning.

Intäkterna från licensiering av mekaniska rättigheter ökade ungefär en femtedel jämfört med 2015 och uppgick till 159 miljoner kronor 2016.

Efter två år av tillväxt för synkroniseringsrättigheter minskade intäkterna från synkroniseringsrättigheter med tio miljoner kronor till 200 miljoner kronor år 2016 vilket motsvaras av en nedgång på fem procent jämfört med 2015. Synkroniseringsrättigheterna har fluktuerat mellan åren, men har på exportsidan femdubblats sedan 2009.

Privatkopieringsersättning och vidaresändningsersättning uppgick till 58 miljoner kronor 2016, en sexprocentig nedgång från föregående år.

Kategorin övriga intäkter minskade från 93 miljoner kronor 2015 till 87 miljoner kronor 2016. Här ingår intäkter från flera olika områden, till exempel grafiska rättigheter i form av notlicenser, vissa rättigheter till live, merchandise, synkroniseringar samt biblioteks- och fonogramersättning. 

Data kommer från Stim, NCB, SAMI, Ifpi Sverige, Musikförläggarna och Copyswede (via upphovsrättsorganisationerna).

 
shutterstock_381779878_gul.png
 
CULT-OF-LUNA_018---Foto-by-Pär-Olofsson_red.jpg
 

INTÄKTER FRÅN
INSPELAD MUSIK

 
 
Inspelad.png
 
 

Fördelning mellan intäkter från inspelad musik på den inhemska marknaden 2009–2016

Graf_Inspelad_alt.png
 Nedladdad försäjning   Strömmad försäjning   Fysisk försäjning 
 
 

Intäkter från inspelad musik kommer från försäljning av musikinspelningar i olika format – främst från prenumerationsabonnemang på strömmad musik, men också från försäljning av cd-skivor och nedladdningar. Siffrorna avspeglar slutpriset (exklusive moms) som betalas av kunderna, men för att undvika dubbelräkningar har upphovsrättsandelen av den inspelade musikens intäkter brutits ut och redovisats tillsammans med övriga upphovsrättsliga intäkter.

Totalt uppgick intäkterna från inspelad musik till drygt två miljarder kronor, vilket är en ökning på två procent jämfört med föregående år. Den inhemska marknadens intäkter ökade med fem procent från 1,6 miljarder kronor till 1,7 miljarder kronor medan intäkterna från utlandet minskade med 11 procent från 426 miljoner kronor till 379 miljoner kronor år 2016. [1]

Diagrammen visar de inspelade intäkternas utveckling från 2009 fram till och med 2016 och har tagits fram med hjälp av data från musikbolagens intresseorganisation Ifpi Sverige.

I diagrammet nedan visas fördelningen av intäkter från inspelad musik i olika format på den inhemska marknaden över tidsperioden 2009–2016. Vi ser hur konsumtionen i Sverige skiftat från fysiska och nedladdade format till strömmade musiktjänster och 87 procent av intäkterna kommer i dag från strömmade musiktjänster. I huvudsak kommer dessa intäkter från Spotify-abonnemang som estimerats till 1,5 miljarder kronor 2016. Försäljningen av musik i fysiska format i Sverige och utlandet sammantaget uppgick till knappt en halv miljard kronor.

 

Intäkter från inspelad musik 2012–2016 (miljoner kronor)

Graf_Inspelad2_alt.png
 Export   Inhemskt 
 
shutterstock_381779878_Blå.png
 
SHY-Martin-foto-Hampus-Hjellström_red.jpg
 

KonsertINTÄKTER

 
 

Konsertintäkterna har i den här rapporten estimerats utifrån data från Statistiska centralbyråns enhet för näringslivets struktur [2] när det gäller den inhemska marknadens intäkter, och momsstatistik inom samma kod när det gäller exportmarknaden. Musiksverige har därefter bearbetat intäkterna genom att reducera dem till 80 procent eftersom datamängden från Statistiska centralbyrån även inkluderar verksamheter utanför musikbranschen [3].

Med inhemska konsertintäkter avses biljettpriser för konserter och festivaler i Sverige. Med konsertrelaterad export avses intäkter till Sverigeregistrerade bolag för svenska artisters konserter och turnéer i utlandet.

I likhet med tidigare år stod konsertintäkterna 2016 för drygt hälften av de totala intäkterna. De uppgick till 5,5 miljarder kronor och representerade därmed 55 procent av musikbranschens samlade intäkter från den inhemska marknaden och exportmarknaden. Konsertintäkterna ökade med 14 procent från år 2015, vilket är en lika stor ökning som året dessförinnan, tillika den största uppmätta ökningen någonsin på konsertområdet sedan Musiksveriges mätningar började 2007. Knappt tolv procent av de totala konsertintäkterna, 649 miljoner kronor, kom från konserter och turnéer utomlands. [4]

2016 var sammanfattningsvis ett bra år för livemusiken. Liveklimatet i Sverige blomstrar med många välbesökta konserter och festivaler. Därtill är betalningsviljan hos konsertbesökarna god, det tycks inte finnas några betänkligheter gällande höga biljettpriser – om man drar slutsatsen utifrån hur snabbt evenemang med stora artister säljer slut. Vi har flera stora arenor, varav de senast tillkomna har året runt-kapacitet vilket innebär att världsstjärnor i större utsträckning inkluderar Sverige i turnéplanerna. Utbudet av artister är stort, vilket kan tyda på att intäkterna från turnerande utgör en väsentlig del av artisternas totala intäkter.

Bakom intäktsökningarna på hemmamarknaden 2016 döljer sig bland annat arenaspelningar med såväl svenska som utländska artister, konserter som drog många besökare och där flera publikrekord slogs. Beyoncé spelade på Friends Arena, Rihanna på Tele2 Arena och Malmö Arena, Bruce Springsteen gjorde tre spelningar på Ullevi och Adele slog sittande publikrekord på Tele2 Arena, en lokal som även Justin Bieber gästade vid två tillfällen. Black Sabbath spelade på Friends Arena, Coldplay likaså och Iron Maiden visade upp sig på Ullevi – bara för att nämna några. Även spelningar med svenska artister drog storpublik. 2016 bjöd på dubbla Håkan Hellström-spelningar på Ullevi, där Håkan slog sitt tidigare publikrekord från 2014. Kent gav sig ut på avskedsturné och genomförde 28 konserter runt om i landet. De tre sista spelningarna hölls på Tele2 Arena, två av dem var extrainsatta på grund av hög efterfrågan. Därtill stod Stockholm värd för Eurovision Song Contest.

Utöver arenakonserter och Eurovision så arrangerades flera stora festivaler. Endagsfestivalerna blev fler, särskilt inom genren elektronisk dansmusik. Mängder av mindre och mellanstora konserter med svenska och utländska artister anordnades. Också den svenska konstmusiken hade ett framgångsrikt år på scenerna. Förändrade arbetsrutiner och tydligare redovisningsvillkor för marknaden har också genererat intäktsökningar.

 
 
 
Snurra1.png
 
 

Konsertintäkternas utveckling 2007–2016 (miljoner kronor)

Graf_Konsertintakter.png
 Konsertintäkter i Sverige   Konsertintäkter från utlandet 
 
shutterstock_381779878.png
 
Vasteras-sinfonietta-fotoJonas-Bilberg_red.jpg
 

Sammanfattning
MED AVSLUTANDE REFLEKTIONER

 
 

Den svenska musikmarknaden omsatte nästan tio miljarder kronor 2016, vilket motsvarar en ökning på cirka nio procent jämfört med året innan. Den starka utvecklingen drevs dels av större intäkter från konserter och festivaler, som är det enskilt största intäktsområdet, och dels av den starka exporten, inte minst på det upphovsrättsliga området. 

Om vi analyserar musikbranschintäkterna ur ett exportperspektiv ser vi att den procentuella fördelningen förändras. Här stod de upphovsrättsliga intäkterna för nästan hälften, närmare bestämt 49 procent av den totala exporten (955 miljoner kronor), följt av konsertintäkter 33 procent (649 miljoner kronor) och intäkter från inspelad musik 18 procent (379 miljoner kronor).

Exporten på knappt två miljarder kronor år 2016 stod för 20 procent av den svenska musikbranschens totala omsättning. Det är den högsta exportandel som har uppmätts sedan 2009. 

Musikbranschens intäktsutveckling hänger också samman med den svenska kronans växelkursutveckling. Generellt gäller att när kronan är svag gentemot en utrikes valuta ger det exporten en skjuts i positiv riktning. Trots att kronans växelkurs varit stark sedan finanskrisen över perioden 2009–2013 har ändå musikexportintäkterna ökat för vart och ett av dessa år. Sedan första kvartalet 2013 och fram till 2016 har kronan dock försvagats gentemot en viktad korg av olika valutor, vilket gynnat den svenska exporten.

I diagrammen nedan ser vi först den svenska musikbranschens samlade intäkter från export och hemmamarknad uppdelade på intäktsslag. Därefter presenteras de samlade intäkterna nedbrutna för den inhemska marknaden och exportmarknaden. 

Tillväxten i musikbranschen har varit stabil över tid, och det senaste årets tillväxt förklaras främst av den blomstrande konsertmarknaden och den digitala utvecklingen i kombination med en stark export. Bakom intäkterna från utlandet ligger främst svenska musikskaparframgångar på såväl stora marknader som USA och Storbritannien, som på mindre marknader världen över. Digitaliseringen bidrar till att musikanvändningen sprids över fler tjänster vilket ökar genomslaget världen över. Teknikutvecklingen gör det också möjligt för företag och organisationer att få bättre underlag över vilken musik som spelas var, vilket gör att bättre strategiska beslut kan tas. 

Samtidigt som intäktsutvecklingen är mycket positiv kan det vara värt att påminna om den forskning som visar att de kreativa branschernas intäkter är koncentrerade till ett förhållandevis litet antal kommersiellt framgångsrika ”hits” [5]. Det medför att det trots ökade intäkter på övergripande nivå ändå behövs satsningar, exempelvis från politiskt håll för att säkerställa överlevnaden av ett varierat utbud av mindre kommersiellt framgångsrik musik. Med en mångfald av musik och en livskraftig branschstruktur för små och medelstora företag kring artister och låtskrivare ökar förutsättningarna för att kunna bygga en långsiktigt hållbar bransch. 

 

 
 
Graf_liten_1.png

Svenska musikbranschens totala intäktsfördelning 2016
 

Graf_liten_2.png

Musikexportens intäktsfördelning 2016
 

 
Graf_Intaktsutveckling.png
 Konsertintäkter   Upphovsrättsliga intäkter   Intäkter från inspelad musik 

Musikmarknadens intäktsutveckling 2009–2016 (miljoner kronor)

Graf_Exportintakter.png
 Exportintäkter   Inhemska intäkter 

Musikexportens intäktsutveckling 2009–2016 (miljoner kronor)

 
shutterstock_381779878.png
 

ordlista

 
 

FRIKÖPT MUSIK/ROYALTYFRI MUSIK

Friköpt musik inkluderar tillstånd från upphovspersoner, inspelningsägare, artister och musiker när man köper musiken för att använda i produktioner av olika slag. Friköpt musik innebär att de upphovspersoner som skrivit musiken inte är anslutna till Stim eller motsvarande upphovsrättssällskap och att dessa därmed inte heller får del i framförandeintäkterna efter köpet. Upphovspersonen har dock alltid kvar sin ideella rätt och kan bland annat invända mot vissa typer av användningar av musiken (se även Produktionsmusik nedan).

MEKANISKA RÄTTIGHETER

Upphovspersonens rätt att erhålla ersättning när exemplar av hens verk görs genom att verket spelas in (mekaniseras) exempelvis som ljudfil eller på cd, vinyl och dvd.


MERCHANDISE

Merchandise är ett engelskt begrepp för exempelvis t-shirts, posters och leksaksfigurer som säljs med artistens logga eller namn, ofta i samband med turnéer eller konserter men även via artistens webbplats eller andra återförsäljare.


MUSIKBOLAG

Musikbolag arbetar bland annat med att hitta och utveckla artister, spela in musik samt ansvara för marknadsföring och försäljning av musik. Indiebolag är en förkortning av independentbolag och avser de musikbolag som är helt fristående och oberoende av majorbolagen. År 2016 var majorbolagen Universal Music Group, Sony Music Entertainment och Warner Music Group.


MUSIKFÖRLAG

Musikförlag arbetar på uppdrag av låtskrivare, kompositörer och textförfattare. Musikförlaget tillvaratar och representerar rättigheterna till upphovspersonens musik så att de får ersättning för nyttjandet av sina musikaliska verk. Musikförlagen marknadsför musiken till olika användare inom en rad områden, bland annat genom synkronisering i film, tv och reklam och utgivning av noter och låttexter.


NÄRSTÅENDE RÄTTIGHETER

Upphovsrättslagen ger artister och musiker som medverkar på en inspelning och den som producerat inspelningen ett upphovsrättsligt skydd, både ideellt och ekonomiskt. En artist som själv skrivit, framfört och producerat sin musik är såväl upphovsperson som innehavare av närstående rättigheter.


OFFENTLIGT FRAMFÖRANDE

Offentligt framförande sker när musik framförs för en publik på en konsert eller spelas upp från till exempel tv, dator, radio eller skiva i exempelvis en butik, på en arbetsplats eller restaurang.
 

ONLINEFÖRSÄLJNING

Med onlineförsäljning menas försäljning av musik via digitala musiktjänster som till exempel Apples iTunes (nedladdad musik) och Spotify (strömmad musik). I denna kategori inkluderas också vissa intäkter från webb-tv och webb-radio såsom SVT Play och SR Webb och andra liknande tjänster.

PRODUKTIONSMUSIK

Musik skriven och komponerad för audiovisuella produktioner, t.ex. reklam, spel, film, tv, webb. Musiken är förklarerad med upphovsmän, musiker och artister av produktionsmusik-förlaget. Det innebär att licenstagaren, genom att rapportera musikanvändningen och betala för musiken, har rätt att använda musiken i sin produktion, på det sätt som framgår av licensen.

Musiken är upphovsrättsskyddad, vilket innebär att när en produktion som innehåller produktionsmusik visas offentligt, ska den som visar produktionen ha ett avtal med Stim och Ifpi och även rapportera vilken musik som använts i produktionen. Ersättning för offentligt framförande betalas av det radio- eller tv-bolag som sänder produktioner som innehåller produktionsmusik eller av den som på annat sätt offentligt använder musiken på annat sätt, exempelvis i varuhus. Stim och Ifpi utbetalar sedan ersättning till rättighetshavarna.
 

PRIVATKOPIERINGSERSÄTTNING

Privatkopieringsersättningen gör det möjligt att kopiera och spela in musik, film och tv för privat bruk samtidigt som de upphovspersoner, artister och producenter vars musik kopieras kompenseras för detta. Enligt EU-lagstiftningen tillåts privatkopiering endast om rättighetshavarnas inkomstbortfall som en följd härutav kompenseras. Privatkopieringsersättningen betalas av de företag som importerar eller tillverkar och säljer produkter som kan användas för privatkopiering, som till exempel cd/dvd-skivor, mp3-spelare, externa hårddiskar, usb-minnen, mobiltelefoner och digitalboxar med inbyggd hårddisk.


SYNKRONISERING

En synkronisering sker när man sammanför musik med en bild- eller ljudproduktion, exempelvis film, tv, radio och reklam. För att musiken ska få användas i produktionen ska tillstånd erhållas från upphovspersonen, artisten, dennes musikförlag eller musikbolag. Upphovsrättsinnehavaren får även ersättning när produktionen sänds i etermedia.


STRÖMMAD MUSIK

Exempel på strömmande musiktjänster är Spotify, Apple Music och Tidal. Strömning av musik (streaming) är när ljudfilerna skickas från en webbtjänst, via internet, till mottagarens dator, mobiltelefon etcetera där filerna spelas upp i realtid samtidigt som de skickas från webbtjänsten. Man kan då lyssna på musiken direkt utan att först ladda ner hela filen.


UPPHOVSRÄTTSLIGA INTÄKTER

Upphovsrättsliga intäkter är ersättning för musikanvändning exempelvis i radio och tv, dataspel, reklamfilm, eller i bakgrunden på restauranger. Intäkterna tillfaller kompositörer, arrangörer, textförfattare, musiker, artister, musikförlag, musikbolag och producenter. 


VIDARESÄNDNINGS- ELLER KABELERSÄTTNING

När kabel-tv-operatörer vidaresänder tv- eller radiokanaler har rättighetshavarna rätt till ersättning för nyttjandet av programinnehållet från de som vidaresänder kanalerna. 

 
 
shutterstock_381779878_grey.png
 

NOTFÖRTECKNING

1
Nedgången kan förklaras av att musikbolaget X5 som tidigare år stått för en stor del av onlineförsäljningen på exportsidan såldes till Warner under 2016. Denna försäljning görs nu av det lokala Warner-kontoret utomlands och försvinner därmed från den svenska exportstatistiken.

2
Närmare bestämt med hjälp av omsättningsstatistik inom SNI-kod 90.02 Stödföretag till artistisk verksamhet.

3
En närmare redogörelse för hur denna procentsats fastställts finns att ta del av i Musikbranschen – metodutveckling. Rapporten finns tillgänglig här.

4
Både svenska och utländska konsert- eller managementbolag hjälper till att organisera och administrera vissa svenska artisters och musikers framföranden i utlandet. När svenska artister samarbetar med utländska agenter, management och/eller arrangörer, utgörs den konsertrelaterade exportintäkten till Sverige endast av artistgaget. Detta skiljer sig alltså från konserter som genomförs i Sverige, där omsättningen motsvaras av hela värdet av de sålda biljetterna. 

5
Caves, R., (2000) Creative Industries. Contracts Between Art and Commerce. Cambridge: Harvard University Press
Elberse, A. (2013) Blockbusters: Hit-making, Risk-taking, and the Big Business of Entertainment. New York: Henry Holt and Company.
Rosen, S., (1981) The Economics of Superstars. American Economic Review, Volume 71, Issue 5 (Dec., 1981) 845–858.

 

BildFÖRTECKNING

Jill Johnson Foto: Magnus Ragnvid
Sabina Ddumba Foto: Nicke Johansson
Frans Foto: Malin Lautercbach
Isabella Lundgren Foto: Izabelle Nordfjell
Cult of Luna & Julie Christmas Foto: Pär Olofsson
SHY Martin Foto: Hampus Hjellström
Västerås Sinfonietta Foto: Jonas Bilberg

 
shutterstock_381779878.png
 

Om Musiksverige


KONTAKTUPPGIFTER

Linda Portnoff, vd Musiksverige
Mail: linda@musiksverige.org
Telefon: +46 (0) 70 465 89 46

Sofia Thurn, projektledare Musiksverige
Mail: sofia@musiksverige.org
Telefon: +46 (0) 73 776 39 75

 
 

Musiksverige är intresseorganisationen som kommunicerar och driver musikbranschens samlade frågor. Vi enar artister, kompositörer, textförfattare, musiker, managers, producenter, musikbolag, musikförlag och musikutbildningar i Sverige. Vår uppgift är att ge den svenska musiken bästa möjliga förutsättningar att skapas, utvecklas och spridas, bland annat genom samverkan med andra kreativa branscher, myndigheter och departement.

Grundare är FST (Föreningen Svenska Tonsättare), Ifpi Sverige (International Federation of the Phonographic Industry), Musikerförbundet, Musikförläggarna, SAMI (Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation), SKAP (Sveriges kompositörer och textförfattare), SOM (Svenska Oberoende Musikproducenter), Stim (Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå) och Symf (Sveriges Yrkesmusikerförbund).

Nätverksmedlemmar är Föreningen Musikbranschutbildningar, MBIN (Music Business Independent Network), MMF (Music Managers Forum Sweden), Sveriges Dragspelares Riksförbund och SSES (Swedish Sound Engineers Society).

Läs mer om Musiksverige på musiksverige.org

 
 
shutterstock_381779878_rosa.png